20 februari 2013

Vet fortfarande inte var du är, Fredrik,

I media pratas det om att du håller dig undan tumultet kring Nuon-affären. Det är möjligt. Att du håller dig undan debatt med Socialdemokraterna är i alla fall solklart. Du är väl knappast i Turkiet på semester denna gången? Det är inte så att jag inte unnar dig semester, inte alls! Jag tror bara inte att det är så. Jag tror att du sitter någonstans för att i lugn och ro smida planer. Är det inte så att din version av Moderaterna är ett sjunkande skepp bortom all räddning nu och att du måste planera för din framtid, hur den ska bli så bra och så luckrativ som möjligt när du tvingas mönstra av?

Igår tror jag att jag åt min sjätte portion med cornflakes och mjölk sedan jag skrev sist. Det fanns inte mycket kvar att äta sen. Jag och mina husdjur delade på en torskpanett framåt eftermiddagen. Jag hade stekt potatis till min andel. På kvällen var jag på ett möte. Efter mötet blev det smörgås och kaffe. Trots det var jag så hungrig när jag hade lagt mig att det sved i magen. Svårt att sova. Funderade på att äta en bit apelsin från en halva jag hade i kylen, men jag vet ju av erfarenhet att det inte hjälper. Tvärtom kan det bli så att det svider mer i magen. Gammal filmjölk då? Det fanns lite bubblande fil kvar också. Nej, där går gränsen!

Ändå var denna dagen då maten nästan var helt slut den lättaste av denna omgångens hunger-dagar. Det är alltid lättast dagen innan pengarna ska komma. Då ser man ljusningen. Tänk, för mig kan ljusningen bestå av att jag vet att jag ska ha en tusenlapp på kontot nästkommande dag istället för några kronor, som man inte kan köpa någonting för!
Man kan säga såhär: För mig är en tusenlapp inte en tusenlapp. Hälften går till att betala räkningar som jag legat efter med. Avgift till fackförening och a-kassa ska in. Annars blir jag utförsäkrad. Ett läkarbesök ska betalas, annars blir det straffränta. Det är tur för mig och de andra som är i en situation liknande min att vi kan se ljusningar i det mesta. Kanske hade det blivit billigare för staten om vi alla hade begått självmord, förstås. När er utredning om de som är sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom är klar om ett år så antar jag att den kommer att leda till åtgärder. Fler ska sättas dit. Och då får du säkert din beskärda del av självmord. Trots det är vi vissa som inte kommer att bjuda dig på det. Oss får du dras med ett tag till.

Ljusningen idag bestod av två frallor till frukost, med en överbliven tomathalva till och så lite kaffe. Att kunna ladda telefonkortet. Bara en sån sak! Tänk att vara 40+ som jag är och inte kunna teckna ett telefonabonnemang. Jag vet vad du tänker: - Wow! Ha ha. Eller kanske undrar du hur det gick till? Är jag drogmissbrukare eller kriminellt belastad eller kroniskt sjuk? Nej, nej, inte på långa vägar!

Jag skilde mig. Jag bestämde mig för att ta hand om mitt och exmakens gemensamma barn. För att kunna betala räkningarna lånade jag pengar. Från att ha haft sporadiska jobb hittade jag sedan snabbt ett heltidsjobb. Lönen var dock så usel att den inte räckte för att helt betala hyran och levnadskostnaderna. Vad gör man då som ensam mamma? Jag lånade pengar för att kunna betala för mig. Att både betala lån och levnadskostnader gick tyvärr inte, så jag ansökte om försörjningsstöd. Jag blev nekad försörjningsstöd. Jag hade betalat skulder när jag skulle behållit pengarna och betalat hyran med dom. Jag hamnade då definitivt i skuldfällan. Inte i någon gigantisk lånehärva i ett internationellt bankkaos, utan som en liten ensam kvinna med barn. Exmaken sålde tillgångar, skaffade nya, gjorde förmånliga avdrag och fortsatte tjäna gott om pengar. Åkte på romantiska resor med sin nya kvinna. Struntade i att betala underhåll för sonen när han var på dåligt humör för att han tyckte att jag var skyldig honom pengar. Den vardagen delar jag med många kvinnor har jag fått veta. Det är många av oss som har a-kassa som faktiskt har det lika svårt som de som blivit utförsäkrade för att vi har skilt oss och har barn. Vi har skulder hos Kronofogdemyndigheten. När vi jobbar så blir det utmätning på lönen. Eller så bjuder staten på extraordinära överraskningar. Förra året var det så för mig. Jag fick besked från Skattemyndigheten att jag skulle få 15 000 kr i skatteåterbäring. Det dröjde och dröjde. Inga pengar kom. En dag kom ett brev i brevlådan. Pengarna hade satts in hos Kronofogdemyndigheten utan att passera GÅ.

Nu kommer "Onådiga luntan" där människor vittnar om konsekvenserna av din politik. Jag är sent ute nu när jag äntligen börjar skriva, men ändå glad att det kommer fram, det som nu kommer att tas upp i debatten - hur detta har drabbat de enskilda människorna i vårt land. Skamligt och åt skogen med hela Sveriges politik! Plågsamt och fruktansvärt för medborgarna. Åtta månaders vårdkö för en tandkirurgisk operation när du har värk i käken som orsakas av inflammationer är bara ett exempel jag hörde om igår. Värktabletter och penicillin under tiden. Två personer i bekantskapskretsen har därmed inom loppet av några månader berättat om samma erfarenhet. Två personer för mycket. Tusentals, förresten, med tanke på längden på vårdköerna.

Tar på en kofta. Hyresvärden är för snål för att hålla mer än 19 grader i lägenheten. Jodå, i år är bästa året hittills. Det går att klara sig med en kofta, några värmeljus och extra filtar när man ska sova. De andra åren har det varit c:a 16 grader i lägenheten. Då har ugnen fått vara på under delar av dagen. Tur att det inte är så nu. För när man en gång har haft problem med att betala hyran och riskerat att bli vräkt så tar man inte gärna upp problemet igen. Varje år säger han att det är ett tillfälligt fel. Han säger det inte själv förstås, utan låter hälsa genom sin sekreterare att de arbetar på att åtgärda felet. Många år tar det tydligen. Klart att det gör ifall man vägrar inse var felet sitter. I samvetet. Inte i fjärrvärmesystemet. Men jag, och många andra med mig, vi har lärt oss att vänta på ljusningen. Det är inget totalmörker som väntar oss. För när botten är nådd kan det bara gå åt ett håll - framåt och uppåt. Lite glad blir jag faktiskt när jag tänker på det. Det tål att firas - med ett glas c-vitaminberikad juice!

Cheers! Ha en bra dag, wherever you are!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar